JAG TALAR UTAV RÄDSLA ATT VA TYST.

Jag  blir väldans trött av att jobba dag, kommer aldrig riktigt ikapp när rutiner rubbas. Men det är fint att komma hem och ligga på soffan och kolla på ncis medans storasyster städar, diskar och gör mat.
dagens tacksamhet.  

Dagen skulle spenderas under täcket, med avstängd telefon, onödig sömn och dags tv. Men Jen ringde och det var spotant och välbehövligt, varm choklad med marshmallows, en fin present och catch up.

"Jag vill egentligen ha en subwaymacka men jag har faktiskt spenderat för mycket pengar idag, det är farligt att ha pengar på kontot OH MY GOD den boken vill jag ha" och två sekunder senare står hon och viftar med kortet i kassan på pocket shop.

och imorgon skulle jag städa, faktiskt, på riktigt, diska och skura golv och sortera min garderob. Men ett barn blev sjukt och morgondagen bli jobb 8.45-18.00 och kvällen lovar syster, varma mackor och komedi i min stökiga, men trivsamma.


jag städar på onsdag.

Min pappa har blivit gammal. http://ttela.se/familj/1.419729


"AAAAAAOOOOOOUUUUÅÅÅÅIIIIIIIIIIAAAAAAAAOOOOOOOUUUUUUUUIIIIIIIIIAAAAAAAA"
"Vad är det med hunden?"
"Michaela kom hem."


Det finns en fyrbent anledning till att jag önskar att jag väntat med att flytta hemifrån. Men det värmer att min älskvärda och neurotiska blir lika glad av att se mig som jag av henne.


Idag är jag tacksam för Navy CIS repriserna som börjar lagom tills jag kommer hem från jobbet.  Med chokladpudding och passionssoda är livet mest nice ändå. Mer nice om Felicia kommer hem till påsk.
Jag saknar dig, slyna.

Dagen var parkhäng jag nog inte vågat hoppas på i januari, vasaparken, glass från hemköp och en kamera i ansiktet. Jag antar att jag hade gjort felicia besviken om hon sett alla fimparna i det gröna gräset men jag tror att hon förlåter mig.
"Jag är singel och det är vår" och jag åkte vidare med en känsla av hopp.
En promenad genom västra kyrkogården i en vår som är ung och oanvänd. Jag sopar bort löv och planterar påskliljor vid en grav vars människor jag aldrig träffat, som dog tjugo år innan jag föddes. Jag vet inte varför det är viktigt för mig att farmors föräldrars grav är fin, antagligen för att hon är viktig.
Kvällen avslutades med en vän som grät och för andra gången var döden närvarande och jag satt kvar utan ord och utan något som är tillräckligt.

Det är timglas som bara rinner.

Jag kan inte sova, så jag ägnar mig åt min nya hobby - leta lägenheter. Jag kan inte minnas en sånhär besatthet när jag bodde hos mor och far i Lödöse. Don´t ge me wrong, jag älskar min lägenhet, i den mån den är min. Jag älskar mina mattor, mitt kök, min totala avsaknad av ursäkter att komma hem när jag känner för det, mitt tillfälliga ica-kort i väntan på det ordinarie som kommer med posten inom 4 veckor. Jag älskar möjligheten att bara springa runt en hel dag naken och sjunga falskt och prutta om jag känner för det.
Men. Ett gräl som urartar eller en bostadsmarknad som plötsligt skriker SÄLJ! kan närsomhelst ta det ifrån mig, om inte ett kontrakt löper ut först för åren går snabbare nu (that´s what they say.)
Så jag stirrar mig blind på boplats och hemnet, sitter fastnaglad vid design: simon och thomas och slukar IKEAkataloger. Jag antar att mina förädrars ständiga renoveringsprojekt smittade av sig.
Min senaste kärlek innebär en höjd hyra på 267 kronor ett stenkast från min syster med två tillhörande knäppgökar, dryga tjugo minuter från bästis och några minuter från stenar man kan sitta på varma sommarnätter. 2,2 kvadrat större än vad jag har nu med kök och uteplats.
(Vi skulle kunna sitta där, du och jag, när det skymmer över göteborg, när alla andra har flyttat och våra hjältar bara dör. Jag antar att dia psalma eller thåström skulle höras från mitt vardagsrum och fast vi slängt våra randiga strumpbyxor för länge sen skulle vi nog känna dom mot huden. Vi skulle prata om säkerhetsnålen du la i en smyckesask i en oskyldigare tid och le. Vi skulle se vad vi har blivit och tänka att våra fjortonåriga jag nog hade godkänt oss. Jag skulle lura på dig en cigarett och ditt vinpräglade jag skulle acceptera och få mig att lova att inte berätta för nån. Du skulle berätta om kakan du ska baka till mig nästa gång jag gör nåt bra och jag skulle sova gott den natten.)

Hur det nu ska bli verklighet när jag inte ens kan få erbjudande på unga hems lägenheter på 28 kvadrat med kokskåp i svartedalen är en fråga jag väljer att ignorera inatt   
Jag drömmer, altså blir jag?

Min mobil är död. Har jag internet ska jag inte ha mobil. Men jag går ju att kontakta iaf. 
Gårdagen var städning och tvätt och gardiner och sedan ett tappert försök att köpa något för att vara någon annan.
Jag vet inte vem jag försöker lura.
Förra sommaren köpte jag biljetter till min bästis. Vi klädde upp oss och såg phantom of the opera på broadway.
För att jag ville det, för att hon förtjänade det.
Efter igår kväll får jag sätta henne på ett plan tillbaka till N.Y.C och ge henne tre föreställningar till.
Vit månad nu people.

Efter några veckors kamp med telenor har jag internet igen. Det har varit jobb och jobbintervju (för att få göra nånting annat), födelsedag och fest, fina presenter, färgglada drinkar hos malin, gamla vänner som plötsligt sitter i mitt kök och äter falukorv, gratulationsblommor från jobbet, intensiv längtan efter en tågbiljett till stockholm, telefonsamtal från en skamsen bror och en sel som börjar lägga på med antydningar till stockholmsdialekt och öl på sejdeln med elite. 
Jag ska börja arkivera mina dagar här igen.
nån dag.