Nineteen going on three.
Liseberg med Xander och Zaga igår.
Vi började med att åka farfars bilar och i kön och såg på bilarna som sniglade fram tänkte jag vem kan tycka att det här är kul? Sedan såg jag på Xander när han koncentrerat styrde och drog i spakar och det började komma tillbaka till mig. När ljuset i hörnet i sagoslottet tändes och gumman sa "välkommen till sagornas förtrollade värld" var jag tillbaka, nineteen going on three.
Trummeliten är Lisebergs mest underskattade attraktion. Jag skrattade så att jag tjöt. På riktigt. Det är otroligt hur snabbt de där trummorna kan snurra.
Liseberg är trängsel, långa kötider, för varmt eller kallt eller klagomål på att vädret kunde varit bättre, ungar som inte fått sova middag (Xander och Zaga), ungar som inte har fått en uppfostran (alla andras ungar) och krimskrams överallt.
På min tid kostade kuponger tio spänn styck istället för tjugo och kaninerna hade kaninkläder på sig.
Inte västar.
Inte trollkarlskläder.
Inte robin hood-koltar.
När kanin-arn tempelriddaren kom gående ville jag helst gå och dränka mig i kållerado.
Men en bussresa hem med en tvärdäckad treåring fylld av intryck och jordgubbsglass i knäet fick mig att inse att det var värt det.
På något sätt är de alltid värt det.
(men barn ska jag fan inte ha på en tio år eller så.)
Vi började med att åka farfars bilar och i kön och såg på bilarna som sniglade fram tänkte jag vem kan tycka att det här är kul? Sedan såg jag på Xander när han koncentrerat styrde och drog i spakar och det började komma tillbaka till mig. När ljuset i hörnet i sagoslottet tändes och gumman sa "välkommen till sagornas förtrollade värld" var jag tillbaka, nineteen going on three.
Trummeliten är Lisebergs mest underskattade attraktion. Jag skrattade så att jag tjöt. På riktigt. Det är otroligt hur snabbt de där trummorna kan snurra.
Liseberg är trängsel, långa kötider, för varmt eller kallt eller klagomål på att vädret kunde varit bättre, ungar som inte fått sova middag (Xander och Zaga), ungar som inte har fått en uppfostran (alla andras ungar) och krimskrams överallt.
På min tid kostade kuponger tio spänn styck istället för tjugo och kaninerna hade kaninkläder på sig.
Inte västar.
Inte trollkarlskläder.
Inte robin hood-koltar.
När kanin-arn tempelriddaren kom gående ville jag helst gå och dränka mig i kållerado.
Men en bussresa hem med en tvärdäckad treåring fylld av intryck och jordgubbsglass i knäet fick mig att inse att det var värt det.
På något sätt är de alltid värt det.
(men barn ska jag fan inte ha på en tio år eller så.)
Kommentarer
Postat av: Therese
Förlåt om jag frågar. Men exakt vad är de så kallade "kaninkläderna" som du babblar om? Så fort en kanin har på sig kläder borde det väl bli kaninkläder.. Eller? Alltså hade kaninerna kaninkläder på sig, trots att det var arn-kläder.
Trackback
