Jag tänker, alltså är jag vaken.
Jag kan inte sova, så jag ägnar mig åt min nya hobby - leta lägenheter. Jag kan inte minnas en sånhär besatthet när jag bodde hos mor och far i Lödöse. Don´t ge me wrong, jag älskar min lägenhet, i den mån den är min. Jag älskar mina mattor, mitt kök, min totala avsaknad av ursäkter att komma hem när jag känner för det, mitt tillfälliga ica-kort i väntan på det ordinarie som kommer med posten inom 4 veckor. Jag älskar möjligheten att bara springa runt en hel dag naken och sjunga falskt och prutta om jag känner för det.
Men. Ett gräl som urartar eller en bostadsmarknad som plötsligt skriker SÄLJ! kan närsomhelst ta det ifrån mig, om inte ett kontrakt löper ut först för åren går snabbare nu (that´s what they say.)
Så jag stirrar mig blind på boplats och hemnet, sitter fastnaglad vid design: simon och thomas och slukar IKEAkataloger. Jag antar att mina förädrars ständiga renoveringsprojekt smittade av sig.
Min senaste kärlek innebär en höjd hyra på 267 kronor ett stenkast från min syster med två tillhörande knäppgökar, dryga tjugo minuter från bästis och några minuter från stenar man kan sitta på varma sommarnätter. 2,2 kvadrat större än vad jag har nu med kök och uteplats.
(Vi skulle kunna sitta där, du och jag, när det skymmer över göteborg, när alla andra har flyttat och våra hjältar bara dör. Jag antar att dia psalma eller thåström skulle höras från mitt vardagsrum och fast vi slängt våra randiga strumpbyxor för länge sen skulle vi nog känna dom mot huden. Vi skulle prata om säkerhetsnålen du la i en smyckesask i en oskyldigare tid och le. Vi skulle se vad vi har blivit och tänka att våra fjortonåriga jag nog hade godkänt oss. Jag skulle lura på dig en cigarett och ditt vinpräglade jag skulle acceptera och få mig att lova att inte berätta för nån. Du skulle berätta om kakan du ska baka till mig nästa gång jag gör nåt bra och jag skulle sova gott den natten.)
Hur det nu ska bli verklighet när jag inte ens kan få erbjudande på unga hems lägenheter på 28 kvadrat med kokskåp i svartedalen är en fråga jag väljer att ignorera inatt
Jag drömmer, altså blir jag?
Men. Ett gräl som urartar eller en bostadsmarknad som plötsligt skriker SÄLJ! kan närsomhelst ta det ifrån mig, om inte ett kontrakt löper ut först för åren går snabbare nu (that´s what they say.)
Så jag stirrar mig blind på boplats och hemnet, sitter fastnaglad vid design: simon och thomas och slukar IKEAkataloger. Jag antar att mina förädrars ständiga renoveringsprojekt smittade av sig.
Min senaste kärlek innebär en höjd hyra på 267 kronor ett stenkast från min syster med två tillhörande knäppgökar, dryga tjugo minuter från bästis och några minuter från stenar man kan sitta på varma sommarnätter. 2,2 kvadrat större än vad jag har nu med kök och uteplats.
(Vi skulle kunna sitta där, du och jag, när det skymmer över göteborg, när alla andra har flyttat och våra hjältar bara dör. Jag antar att dia psalma eller thåström skulle höras från mitt vardagsrum och fast vi slängt våra randiga strumpbyxor för länge sen skulle vi nog känna dom mot huden. Vi skulle prata om säkerhetsnålen du la i en smyckesask i en oskyldigare tid och le. Vi skulle se vad vi har blivit och tänka att våra fjortonåriga jag nog hade godkänt oss. Jag skulle lura på dig en cigarett och ditt vinpräglade jag skulle acceptera och få mig att lova att inte berätta för nån. Du skulle berätta om kakan du ska baka till mig nästa gång jag gör nåt bra och jag skulle sova gott den natten.)
Hur det nu ska bli verklighet när jag inte ens kan få erbjudande på unga hems lägenheter på 28 kvadrat med kokskåp i svartedalen är en fråga jag väljer att ignorera inatt
Jag drömmer, altså blir jag?
Kommentarer
Postat av: Therese
Jag säger: tvinga din far att söka.
Postat av: Therese
Typ nu.
Postat av: Anonym
Prutta när du känner för det? Det gör jag jämt, och inte jävel ska komma och säga att det är fel. Nakenheten är skön, och ring mig när kakan är bakad. Jag vill gärna ha en bit.
Trackback
