Yes it is I - Lottie, the curse of Millhaven.

Dagen var parkhäng jag nog inte vågat hoppas på i januari, vasaparken, glass från hemköp och en kamera i ansiktet. Jag antar att jag hade gjort felicia besviken om hon sett alla fimparna i det gröna gräset men jag tror att hon förlåter mig.
"Jag är singel och det är vår" och jag åkte vidare med en känsla av hopp.
En promenad genom västra kyrkogården i en vår som är ung och oanvänd. Jag sopar bort löv och planterar påskliljor vid en grav vars människor jag aldrig träffat, som dog tjugo år innan jag föddes. Jag vet inte varför det är viktigt för mig att farmors föräldrars grav är fin, antagligen för att hon är viktig.
Kvällen avslutades med en vän som grät och för andra gången var döden närvarande och jag satt kvar utan ord och utan något som är tillräckligt.

Det är timglas som bara rinner.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0